Historia

Den 9 november 1861 var för Svärdsjö och Envikens jordägare en betydelsefull dag. Då undertecknade kung Karl den XV beslutet om att två skogstrakter skulle avsättas för de jordägande sockenmännens gemensamma behov i Svärdsjö och Enviken. Det här skedde i samband med storskiftesregleringen som pågick under åren 1849-1864.

Motståndet från jordägarna att bilda dessa sockenallmänningar var stort. Man tyckte att marken låg för långt bort. Att vårda skogen skulle bli dyrt då man bl.a. behövde bygga skogvaktarboställe och avlöna en skogvaktare. Man ansåg även att någon utdelning från allmänningarna inte skulle kunna tillfalla jordägarna i framtiden. Detta och den allmänna uppfattningen att” sedan vara underkastade det ideliga trasslet med jägeribetjäningen” som det står i protokollet gjorde att jordägarna skrev till det Kungliga Majestätet för att bli befriad från dessa skogsområden. Det Kungliga Majestätet gick på Länsstyrelsens förslag och bildade allmänningarna. Då beslutet lästes upp i Svärdsjö Kyrka av prosten C Liljemark lär han ha yttrat: ”Vi tycks ha en konung som inte vill att vi ska frysa ihjäl, men kanske får vi efter detta svälta ihjäl”.

Den första styrelsen hade ingen lätt uppgift

Själva organisationen av allmänningens skötsel och administration tog sin tid. Den första allmänningsstyrelsen valdes 1868 och bestod av från Svärdsjö bergslagsjägmästaren C A Smitt, Borgärdet vilken utsågs till ordförande och kassaförvaltare, nämndemännen Stak Johan Andersson, Lumsheden och Jöns Anders Andersson, Boda samt från Enviken handlaren G A Sundin, Rönndalen och nämndemannen Heds Jan Ersson, Hedgårdarna. Den valda styrelsen hade ingen lätt uppgift. Man fick förvalta en egendom som en enhällig folkmening uttalat sig emot och som dessutom låg avlägset och var i ett urskogstillstånd.

 Den första stora avverkningen

På förslag av jägmästare Y A Segerdahl och med tillstånd av Skogsstyrelsen beslöts att göra en avverkning över hela området. Man skulle avverka alla träd som 24 tum över roten höll 9 tum vilket var 190 745 st, 117 519 träd på Svärdsjö allmänning och 73 226 träd på Envikens allmänning. Man beslöt att inget träd fick säljas under 2 kronor per st. Vid samma tillfälle skulle torrskog och vindfällen också utbjudas till ett pris som inte understeg 20 000 kronor i Svärdsjö och 5 000 kronor i Enviken. Auktionen på avverkningen var noga planerad med annonser i Stockholms- och Göteborgstidningar samt i tidningar i Gävleborgs- och Kopparbergslän.

Brukspatron Hjalmar Petri, en av dåtidens största bruksägare och finansmän ropade in avverkningen på Svärdsjö allmänning för Kungsfors bruks räkning. Avverkningen på Envikens allmänning ropades in av Kopparfors och Hofors bruk. I protokoll ser man att summan för avverkningen blev 405 000 kronor, 2,12 kr per träd.

Den här avverkningen har satt spår för lång tid framåt då man enbart avverkade de grövre dimensionerna under några år.

Häradsallmänning och besparingsskog

Svärdsjö och Envikens gemensamhetsskogar var de första som avsattes i Kopparbergs län och erhöll Häradsallmänningarnas juridiska status. Då de övriga gemensamhetsskogarna i norra Dalarna bildades blev de Besparingsskogar – bespara från avvittring. Både Häraldsallmänningen och Besparingsskogen lyder under allmänningsskogslagen. Skillnaden är att från Häraldsallmänningen kan man ha kontant utdelning från rörelsens överskott vilket inte går från Besparingsskogen där man delar ut pengar i form av bidrag för vägar, plantering, röjning etc.

Beslutet att Svärdsjö och Envikens besparingsskogar är Häraldsallmänningar har ej ändrats, vilket gör att vi har kontant utdelning av överskottet där varje delägare får utdelning i förhållande till jordtalet i sin fastighet. Några besparingsskogar i Norrbotten har också kontantutdelning.

 Uppdelningen av Svärdsjö och Envikens besparingsskogar

Den största och mest genomgripande händelsen i Besparingsskogens historia ägde rum 1948 års slut då Svärdsjö och Envikens socknar delade upp sina Besparingsskogar. Detta blev klart efter ingående utredningar och en process som gick till Svea Hovrätt. Ett nytt reglemente antogs för varje Besparingsskog och två nya styrelser valdes av stämmorna i Svärdsjö och Enviken.

 Skötsel och förvaltning av besparingsskogen

Svärdsjö Svartnäs Besparingsskog har genom åren haft en skogsförvaltare underställd styrelsen. Vid brytningen med Enviken var Åke Svensson förvaltare fram till sin pensionering 1972, därefter blev Lars Magnusson förvaltare till 1987 då han pensionerades. Lars Magnusson började som skogvaktare i början av 1950-talet på Besparingsskogen. Förutom sitt uppdrag som förvaltare har han skrivit flera uppsatser om vägar, myrslogar, flottningsleder och andra historiska berättelser om Besparingsskogen. Från år 1988 sköter styrelsen förvaltningen själva med uppdelade ansvarsområden på styrelsemedlemmarna.

Svärdsjö Svartnäs Besparingsskog omfattar totalt c:a 6 000 ha med 4 311 ha produktiv skogsmark. Marken ligger på höjdlägen från 300 – 350 meter. Första skogshushållningsplanen upprättades år 1869 av jägmästare Y A Segerdahl. Han angav en allmän beskrivning av skogstillståndet på Besparingsskogen. Genom åren har det kontinuerligt upprättats skogsbruksplaner, den senaste år 1999 som uppdateras varje år.

Årliga utdelningar till rotar och markägare

I Svärdsjö finns det 33 soldatrotar. Detta rotesystem används vid utdelning av överskottet från Besparingsskogen. Tidigare fanns en ansvarig i varje rote som skötte utdelningen till delägarna i roten. Numera sker utdelningen via bank till delägarna.

Besparingsskogen har c:a 800 delägare där Bergvik Skog är största delägaren med ca 20 %.

Under åren har det delats ut åtskilliga miljoner från Besparingsskogarna i Svärdsjö och Enviken till delägarna. Det kunde man inte förutspå den 9 november 1861 då Besparingsskogarna bildades. Det tyder på att den skogliga framtiden var lika svår att överblicka då som nu.

Top